LKAB har levererat utdelning till den svenska statskassan under hela den tid alla nu levande människor i Sverige funnits. LKAB i Kiruna har en malmbas på 600 milj ton malm, mätt ner till 1365 m nivån. I Kallak har den uppskattade* järnmalmen l i k a stor omfattning, mätt ner till 250 m nivån. Open pit. Rätt hanterat är detta nästa stora malmprojekt i Sverige för generationer fram i tiden. Just nu finns dessutom en utmärkt möjlighet att göra gruvan svenskägd, något som känns rätt för ett så stort omfattande projekt i vårt land.
Bolaget som äger rätten till tillgången heter tramsigt nog Beowulf Mining. Bara namnet gjorde att jag själv dröjde flera år med att ta detta bolag seriöst. Men ett intressant politiskt spel har nyligen förevarit som gjorde att jag läste in mig på caset:
Låt mig här ta distans från Pajalaprojektet:
1. Kallak projektet är d u b b e l t så stort som Pajalamalmen.
2. Pajalaprojektet var tre (3) o l i k a gruvor med tre startkostnader, Kallak är e n (1) gruva på en plats.
3. Jokkmokks kommuns konsultutredning för Kallak nämner järnväg som bra alternativ de 4 milen till Porjus eller Jokkmokk. I Pajala var, förstås, lastbil 14 mil en jobspost. Är man i järnhantering är man i transportbranschen. Så är det. Tre gruvplatser gör inte saken lättare logistiskt sett, titta på kartan. Fräcka bilder på lastbilarna, lurade det någon?
4. Pajalaprojektet skulle sälja f i n e s av god kvalité. I Kallak kommer p e l l e t s med hög järnhalt säljas till premiumpris som idag är 85,02 USD per ton. Smör och ost kommer från mjölk, men...
Resten av denna artikel finner du här:
http://www.redeye.se/analys/userreport/lkabs-eftertradare-i-svensk-gruvnaring
*”Uppskattad” malmbas, tarvar en kommentar. Bolaget har en JORC på 130 milj ton för Kallak North. Den avgjort större och malmrikare södra delen har ännu ingen färdig JORC.
Bolaget som äger rätten till tillgången heter tramsigt nog Beowulf Mining. Bara namnet gjorde att jag själv dröjde flera år med att ta detta bolag seriöst. Men ett intressant politiskt spel har nyligen förevarit som gjorde att jag läste in mig på caset:
Låt mig här ta distans från Pajalaprojektet:
1. Kallak projektet är d u b b e l t så stort som Pajalamalmen.
2. Pajalaprojektet var tre (3) o l i k a gruvor med tre startkostnader, Kallak är e n (1) gruva på en plats.
3. Jokkmokks kommuns konsultutredning för Kallak nämner järnväg som bra alternativ de 4 milen till Porjus eller Jokkmokk. I Pajala var, förstås, lastbil 14 mil en jobspost. Är man i järnhantering är man i transportbranschen. Så är det. Tre gruvplatser gör inte saken lättare logistiskt sett, titta på kartan. Fräcka bilder på lastbilarna, lurade det någon?
4. Pajalaprojektet skulle sälja f i n e s av god kvalité. I Kallak kommer p e l l e t s med hög järnhalt säljas till premiumpris som idag är 85,02 USD per ton. Smör och ost kommer från mjölk, men...
Resten av denna artikel finner du här:
http://www.redeye.se/analys/userreport/lkabs-eftertradare-i-svensk-gruvnaring
*”Uppskattad” malmbas, tarvar en kommentar. Bolaget har en JORC på 130 milj ton för Kallak North. Den avgjort större och malmrikare södra delen har ännu ingen färdig JORC.